Kolonialism har format världen vi lever i idag – från språk och kultur till gränser och konflikter.
Men vad är kolonialism, egentligen? Och varför är det så viktigt att förstå dess konsekvenser än idag?
Den här artikeln från Agenda2030Delegationen.se går igenom grunderna, skillnaden mellan kolonialism och imperialism, och hur spåren av kolonialt förtryck fortfarande påverkar samhället.
Vad är kolonialism egentligen?
Kolonialism är ett system där en stat tar kontroll över ett annat område, ofta långt bort, och utnyttjar dess resurser – både naturtillgångar och människor – för sin egen vinning.
Det handlar om makt, dominans och ekonomisk exploatering. Det har ofta skett genom militär erövring, politisk kontroll och kulturell påtvingan.
”Kolonialism handlade inte bara om territorium – utan om att kontrollera människors liv & framtid.”
Historiskt sett har många europeiska länder – som Storbritannien, Frankrike, Spanien och Portugal – byggt imperier genom att kolonisera delar av Afrika, Asien och Amerika.
Men kolonialism var inte bara ett militärt projekt. Det var också en idé om överlägsenhet, där kolonisatörer ofta såg sina egna kulturer som mer ”civiliserade”.
- ℹ️ Kolonialism betydelse – kort och gott: När en stat tar kontroll över ett annat område och utnyttjar det för egna syften, ofta genom tvång.
En kort historik över kolonialismens framväxt
Kolonialism som system tog fart på allvar under 1400- och 1500-talet, när europeiska stormakter började utforska och ta kontroll över nya delar av världen.
Portugal och Spanien var först ut, följda av bland andra Storbritannien, Frankrike och Nederländerna.
Deras mål var ofta att få tillgång till nya handelsvägar, råvaror och arbetskraft – men det handlade också om att sprida religion, kultur och politiskt inflytande.
Kolonialismen växte i omfattning under de kommande århundradena. Kontinenter som Afrika, Asien och Amerika delades upp mellan europeiska makter – ofta utan någon hänsyn till de människor som redan bodde där. Detta skapade enorma sociala, ekonomiska och politiska klyftor som lever kvar än idag.
“Det moderna världskartan är till stor del ett resultat av kolonial maktpolitik.”
Många av de ojämlikheter vi ser mellan länder i dag – i inkomst, utbildning och inflytande – har rötter i kolonialtiden. Därför är förståelsen av kolonialism också viktig i arbetet för minskad ojämlikhet och mer rättvisa globala strukturer.
Kolonialism och imperialism – vad är skillnaden?
Begreppen kolonialism och imperialism används ofta tillsammans, men de betyder inte exakt samma sak. Det är viktigt att skilja dem åt för att förstå historiska sammanhang – och dagens globala ojämlikhet.
Kolonialism handlar om att ta kontroll över och bosätta ett område, ofta med tvång, och utnyttja dess resurser.
Imperialism är bredare – det innebär strävan efter att utöka ett lands makt och inflytande, inte nödvändigtvis genom bosättning, men ibland genom ekonomi, politik eller militärmakt.
Man kan säga att kolonialism är en form av imperialism. Ett exempel är det brittiska imperiet, som både hade kolonier (t.ex. Indien) och utövade inflytande över länder utan direkt kontroll.
“Imperialismen är ideologin – kolonialismen är verktyget.”
Än idag ser vi spår av båda: ekonomisk dominans, kulturellt inflytande och ojämlik maktfördelning globalt. Just därför hänger ämnet också ihop med Agenda 2030 mål 16 – fredliga och inkluderande samhällen, där rättvisa och maktfördelning står i fokus.
Kolonialismens arv – varför det fortfarande spelar roll
Kolonialismen upphörde inte i samma stund som kolonierna blev självständiga. Tvärtom lever dess arv kvar i språk, ekonomi, utbildning, politik – och i hur människor ser på varandra.
Många forna kolonier kämpar än idag med strukturer som en gång skapades av kolonial makt.
Det handlar inte bara om historia, utan om nutid. Rasism, ekonomiskt beroende och globala ojämlikheter har ofta direkta kopplingar till koloniala mönster.
Att förstå kolonialismens konsekvenser är därför avgörande för att bygga en mer rättvis och inkluderande värld.
”Vi lever inte i ett postkolonialt samhälle – vi lever i en värld som fortfarande formas av kolonial historia.”
Kolonialism är ett ämne som kan kännas tungt, men det är också ett område där kunskap kan skapa förändring. Genom att känna till historien blir det lättare att förstå dagens samhällsutmaningar – och bidra till lösningar som bygger på rättvisa, respekt och ansvar.
1 kommentar
jan · november 14, 2025 kl. 5:35 e m
hur ser ni på att samtliga mål som ni ser som viktiga för att uppnå mål 16 är precis samma målsättningar som tidigare legitimerat kolonisationen?
Mål kopplade till mål 16
Här länkar vi till mål som hittills varit underrepresenterade i relaterade avsnitt – men som har viktiga kopplingar till fred och rättvisa:
Mål 4 – God utbildning för alla
Utbildning om rättigheter, demokrati och tolerans är centralt för fredliga samhällen. – idén om barbaren och de vitas högre stående intellekt?
Mål 9 – Hållbar industri, innovation och infrastruktur
Starka samhällen bygger också på fungerande infrastruktur och institutioner.
– är det inte precis denna typ av institutioner ni beskriver ovan som något koloniserade nationer alltjämt kämpar med att bli av med? men det är klart – om dom bara fixar detta kan de kanske betala av de lån vi alltjämt håller över deras huvuden för att legitimera vår fortsatta utsugning av deras naturtillgångar…
Mål 17 – Genomförande och globalt partnerskap
Fred och rättvisa kräver samarbete, finansiering och internationell rättvisa.
ja hur ska vi kunna få fred om inte alla blir finansiella aktörer? hur är det nu ni inleder varje paragraf i era mänskliga rättigheter ”att inom den rådande äganderätten….