Det är fortfarande många som undrar vad Agenda 2030 är för något. Så i denna korta artikel tänkte vi förklara lite mer om ämnet för de som inte hört om detta tidigare, hur planen fungerar och vad de globala målen egentligen innebär.
Så, vad är det? Agenda 2030 är FN:s gemensamma handlingsplan för hållbar utveckling. Den antogs av samtliga FN:s medlemsländer i september 2015 och började gälla den 1 januari 2016. Kärnan består av 17 globala mål och 169 delmål som ska vägleda arbetet fram till år 2030.
Agenda 2030 är alltså inte en enskild lag eller ett regelverk som alla länder måste följa på exakt samma sätt. Det är snarare ett gemensamt ramverk där världens länder har enats om vilka områden som behöver prioriteras för att skapa en mer hållbar utveckling.
Till skillnad från tidigare internationella utvecklingsmål gäller Agenda 2030 alla länder. Målen omfattar både ekonomiska, sociala och miljömässiga frågor och bygger på tanken att dessa områden hänger samman. Ett land kan exempelvis inte arbeta långsiktigt med ekonomisk utveckling utan att samtidigt ta hänsyn till utbildning, hälsa, jämlikhet, klimat och naturresurser.
Vad vill Agenda 2030 uppnå?
Agenda 2030 har ett mycket brett perspektiv. Bland de övergripande ambitionerna finns att minska fattigdom och hunger, förbättra människors hälsa och utbildning, främja jämställdhet, skapa hållbara samhällen och skydda klimatet och naturen.
Det handlar alltså både om människors livsvillkor och om hur samhällen använder resurser och utvecklas på längre sikt. Frågor som arbete, energi, vatten, transporter och konsumtion ingår därför också i de globala målen.
En central princip är att ingen ska lämnas utanför. Det innebär att utveckling inte enbart ska mätas genom genomsnittliga förbättringar, utan också utifrån hur situationen ser ut för grupper som riskerar att hamna efter.
Tre dimensioner av hållbar utveckling
Agenda 2030 brukar delas in i tre övergripande dimensioner: ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.
Ekonomisk hållbarhet handlar bland annat om arbete, innovation, produktivitet och långsiktigt fungerande ekonomier. Social hållbarhet omfattar exempelvis hälsa, utbildning, jämställdhet och minskade ojämlikheter. Miljömässig hållbarhet omfattar klimat, ekosystem, biologisk mångfald, vatten och användning av naturresurser.
FN beskriver målen som integrerade och odelbara. Framsteg inom ett område kan påverka flera andra mål samtidigt. En satsning på exempelvis bättre kollektivtrafik kan både minska utsläpp och göra samhällen mer tillgängliga.
Vem ansvarar för Agenda 2030?
Det är i första hand varje land som ansvarar för sitt eget genomförande och sin uppföljning. Samtidigt spelar kommuner, företag, universitet, organisationer och andra delar av samhället en viktig roll. Mål 17 handlar specifikt om genomförande och partnerskap mellan olika aktörer.
Det betyder att arbetet inte bara sker på regeringsnivå. Många av målen påverkas av beslut som tas lokalt, exempelvis inom stadsplanering, utbildning, energi, sjukvård och näringsliv.
I Sverige ingår Agenda 2030 i regeringens arbete med hållbar utveckling. Statsråden ansvarar för genomförandet inom sina respektive politikområden, samtidigt som andra samhällsaktörer bidrar på olika sätt.
Hur går arbetet?
Världen har gjort framsteg sedan målen antogs, bland annat inom hälsa, utbildning, elektrifiering och digital tillgång. Samtidigt visar FN:s senaste samlade uppföljning att utvecklingen inte går tillräckligt snabbt för att samtliga mål ska nås till 2030.
I 2025 års rapport bedömdes 35 procent av de uppföljda delmålen vara på rätt väg eller visa måttliga framsteg, medan många andra utvecklades för långsamt eller hade gått bakåt.
Agenda 2030 ska därför framför allt ses som ett gemensamt ramverk för riktningen fram till 2030, där resultatet beror på vilka åtgärder som genomförs internationellt, nationellt och lokalt. Målen fungerar som en gemensam riktning snarare än en garanti för att alla problem ska vara lösta vid ett visst datum.
