Agenda 2030 genomförs inte bara på nationell nivå. Många av de frågor som de globala målen omfattar hanteras dagligen av svenska kommuner, regioner och myndigheter.
Det gäller exempelvis utbildning, sjukvård, kollektivtrafik, samhällsplanering, vattenförsörjning, avfallshantering, energi och sociala frågor. Därför kan beslut på lokal och regional nivå påverka flera av de globala målen direkt eller indirekt.
Kommunernas roll
Kommunerna har möjlighet att integrera hållbarhetsfrågor i den ordinarie verksamheten snarare än att behandla Agenda 2030 som ett separat projekt.
SKR framhåller exempelvis att arbetet får större betydelse när det kopplas till kommunernas och regionernas vanliga styr- och ledningssystem. På flera håll har kommuner kopplat egna mål och strategiska dokument, inklusive budgetarbete, till olika delar av Agenda 2030.
Ett konkret område är fysisk planering. Hur bostäder, kollektivtrafik och offentlig service planeras kan påverka både klimat, tillgänglighet, social inkludering och användning av mark.
Andra exempel är energieffektivisering av kommunala byggnader, arbete med avfall och återvinning samt insatser inom skola och socialtjänst.
Regionernas arbete
Regionerna berörs också av många av målen.
Hälso- och sjukvården har en tydlig koppling till mål 3 om god hälsa och välbefinnande. Regional kollektivtrafik och regional utveckling kan samtidigt beröra mål om hållbara städer, klimat, infrastruktur och ekonomisk utveckling.
Det innebär att Agenda 2030 kan användas som ett övergripande ramverk för att se hur olika verksamhetsområden påverkar varandra.
Hur långt har offentlig sektor kommit?
Statskontoret undersökte tidigare hur Agenda 2030 hade påverkat myndigheter, kommuner och regioner. En majoritet använde agendan på något sätt i sitt hållbarhetsarbete, bland annat genom att kartlägga hur den egna verksamheten relaterade till de globala målen.
Samtidigt konstaterade Statskontoret att Agenda 2030 vid den tidpunkten ofta inte hade medfört några genomgripande förändringar av arbetssätt eller prioriteringar. Ambitionsnivån varierade dessutom mellan olika kommuner och regioner, och mindre organisationer kunde ha svårare att avsätta resurser.
Det visar skillnaden mellan att hänvisa till Agenda 2030 och att faktiskt integrera målen i styrningen.
Uppföljning är en viktig del
För att kunna avgöra om utvecklingen går åt rätt håll behövs mätbara indikatorer.
Det kan exempelvis handla om utsläpp, kollektivtrafik, utbildningsresultat, sysselsättning, energianvändning, folkhälsa eller tillgång till olika samhällsfunktioner.
SCB publicerar svensk statistik inom hållbar utveckling, samtidigt som indikatorarbetet också sker internationellt genom FN och EU.
På det sättet kan de övergripande målen i Agenda 2030 kopplas till mer konkreta förändringar på nationell, regional och lokal nivå.
