När går jorden under egentligen? Fakta om världens undergång

Frågan ”När går jorden under egentligen?” har fängslat människor i århundraden. I dag är den mer aktuell än någonsin – inte på grund av myter eller science fiction, utan på grund av klimatförändringar vi redan ser omkring oss.

Haven stiger, bränder rasar och torka breder ut sig. Klimatkrisen hotar inte bara naturen utan också vår civilisation. Men vad menar vi egentligen med jordens undergång – total förstörelse, eller en värld där mänskligt liv inte längre är möjligt?

Nej, jordens undergång är inte här – men den kryper närmare

Trots att Greta Thunberg varnar världen och trots att vissa tolkat Maya-kalendern som en profetia om världens slut, så är jordens undergång inte nära i bokstavlig mening. Planeten kommer inte explodera i morgon – och vi kommer sannolikt inte alla svepas bort av en plötslig apokalyps.

Men det betyder inte att allt är lugnt. Jordens tillstånd förändras – snabbt. Klimatförändringarna gör vår värld allt mer oförutsägbar, och även om det inte är slutet på själva planeten vi närmar oss, kan det mycket väl vara början på slutet för den värld vi känner till.

Ingen vet exakt när, hur eller ens om någon ”världens undergång” kommer ske. Men forskningen är tydlig: fortsätter vi på samma väg, kommer livsvillkoren på jorden försämras drastiskt.

Historiska profetior om världens undergång

Människor har länge försökt förutspå världens undergång. Ett av de mest kända exemplen i modern tid är Maya-kalendern och 2012-hypen, där många tolkade den uråldriga kalendern som ett tecken på jordens undergång.

Ett annat exempel är Y2K-krisen vid millennieskiftet år 2000, då många befarade global teknologisk kollaps. Banker skulle krascha, flygplan stanna i luften och samhället lamslås. I verkligheten blev effekterna marginella – mycket tack vare förberedelser, men också för att faran överdrevs.

Vi har också sett religiösa sekter som Heaven’s Gate, vars medlemmar trodde att jorden snart skulle förstöras och att de kunde räddas genom att ”lämna” sina kroppar.

Det gemensamma i dessa scenarier? De saknar vetenskapligt stöd. De bygger på tro, tolkning och myt. Just därför är det avgörande att skilja mellan fantasier och verkliga hot när vi pratar om vår framtid.

År:	Vem/Vilka:	Vad de sa:
1000	Kristna grupper i Europa	Apokalypsen skulle komma vid millennieskiftet.
1284	Påve Innocentius III	Beräknade jordens slut till 666 år efter islams start.
1666	Londonbor & präster	Året innehöll ”666” → Branden i London tolkades som tecken på världens slut.
1844	William Miller & Milleriterna	Förutspådde Jesu återkomst den 22 oktober – blev ”Den stora besvikelsen”.
1910	Media & allmänhet	Halley’s komet skulle förgifta jordens atmosfär.
1982	Författare till The Jupiter Effect	Planeternas linjering skulle skapa katastrofer.
1994	Harold Camping (predikant)	Sa att jorden skulle gå under – ändrade sig senare.
2000	Allmän panik (Y2K)	Datorer skulle krascha och orsaka global kollaps.
2003	Nancy Lieder (ZetaTalk)	Sa att planeten Nibiru skulle krocka med jorden.
2011	Harold Camping (igen)	Nytt datum: 21 maj – och sen 21 oktober. Inget hände.
2012	Populärt i media (Maya-kalendern)	21 december – tolkades felaktigt som jordens slut.
2017	David Meade	Nibiru igen – flyttade datumet flera gånger.

Den verkliga krisen: Klimatförändringar

Till skillnad från tidigare domedagsteorier bygger dagens oro för jordens undergång på vetenskapliga fakta. FNs klimatpanel (IPCC) har i rapport efter rapport visat att vi är på väg mot en framtid där global uppvärmning får allvarliga – och i vissa fall oåterkalleliga – konsekvenser.

Genomsnittstemperaturen har redan ökat med drygt 1 grad jämfört med förindustriell nivå. Det kan låta lite, men effekterna är redan förödande:

• Isarna smälter i Arktis och Antarktis.
• Havsnivån stiger, vilket hotar kuststäder och hela ö-nationer.
• Skogsbränder härjar i tidigare stabila regioner.
• Extremväder – som värmeböljor, översvämningar och stormar – blir vanligare och mer intensiva.

Men klimatkrisen handlar inte bara om väder. Den påverkar matförsörjning, vattenresurser, migration, ekonomier och i förlängningen geopolitisk stabilitet. Med andra ord: den hotar civilisationens själva grundvalar.

Det handlar inte om en Hollywood-apokalyps med explosioner och meteorer – utan om en långsam, systematisk nedbrytning av de ekologiska och sociala systemen som gör livet på jorden möjligt.

Vad kan vi göra för att undvika världens undergång?

Väldigt mycket går att göra, något som är viktigt att alla människor faktiskt tror på. Vi får inte tappa hoppet. Det viktigaste: vi har fortfarande tid att agera.

Stora systemförändringar behövs dock – fossilfria energikällor, hållbart jordbruk, omställning av transporter och industri. Men även på individnivå spelar vi roll: konsumera mindre, rösta klimatsmart, minska utsläpp, utbilda oss själva och andra. Det finns också många frågor vi inte har svar på än.

Många länder och företag har redan börjat omställningen. Framförallt via Agenda 2030-målen. Det går långsamt – men det går. Det handlar inte om att rädda ”jorden” i sig, utan att rädda de livsbetingelser vi är beroende av.

Slutord: När går jorden under egentligen?

Enligt forskare från Japan som gjort en studie, så kommer syret på planeten försvinna om ungefär en miljard år. Det är maximalt så långt vi har kvar som levande varelser på denna planet.

Så jordens undergång är inte så nära som skrämselpropagandan vill få dig att tro – men den är inte längre bara en fantasi. Klimatkrisen har gjort frågan verklig, komplex och brådskande. Vi står inte inför ett förutbestämt slut, utan inför ett vägval.

Så när går jorden under? Ingen vet. Och den som påstår sig veta ljuger. Men framtiden formas här och nu – av oss.