När riksdagen nu behandlar regeringens senaste skrivelse om Agenda 2030 växer kritiken – inte bara från civilsamhället, utan också från flera av riksdagens oppositionspartier.
En genomgång från CONCORD Sverige visar att ett rekordantal utskott har lämnat in yttranden, och flera partier har lagt egna följdmotioner med krav på förändring.
Bristande samstämmighet och nedmonterad struktur
Regeringens skrivelse, som överlämnades till riksdagen i december 2024, har mötts av kraftig kritik från CONCORD Sverige. De menar att skrivelsen varken ger tillräcklig möjlighet till uppföljning eller visar verkligt engagemang för att uppfylla Agenda 2030-målen.
En särskild kritik gäller att regeringen inte upprätthåller principen om samstämmighet i politiken – att alla delar av politiken ska bidra till hållbar utveckling och inte motverka varandra.
Oppositionens gemensamma linje
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har lämnat in tydliga följdmotioner. Alla tre föreslår en ny nationell handlingsplan och efterlyser ett starkare erkännande av civilsamhällets roll i genomförandet.
Miljöpartiet lyfter behovet av statistikuppföljning, jämställdhetsanalys, och ett tvärsektoriellt forum för dialog. De pekar särskilt på att regeringen avfärdat civilsamhällets inbjudan till samråd – ett tydligt tecken på att samverkan nedprioriteras.
Vänsterpartiet föreslår bland annat att en politiskt sammansatt kommitté bör tillsättas fram till 2030 för att kontinuerligt följa upp genomförandet. De efterfrågar också lagstiftning för att företag ska ta ansvar för mänskliga rättigheter och klimatpåverkan, både nationellt och internationellt.
Socialdemokraterna är särskilt kritiska till nedläggningen av Agenda 2030-kansliet och att myndigheter inte längre måste rapportera sitt arbete med målen.
”Det har varit en kontinuerlig neddragning – nu finns väldigt lite Agenda 2030-arbete kvar i praktiken.” – Ur Socialdemokraternas följdmotion.
Yttranden från utskotten – en bred uppslutning
Flera riksdagsutskott ställer sig bakom vikten av Agenda 2030-arbetet – men också här lyfts kritik mot regeringens brist på riktning. Utrikesutskottet, miljö- och jordbruksutskottet, försvarsutskottet och skatteutskottet är några av de som berör målkonflikter, nedprioriterade klimatmål och bristande jämställdhetsanalys.
Utrikesutskottet understryker behovet av att återinföra Politiken för global utveckling (PGU) som ett styrmedel. I försvarsutskottet lyfter Vänsterpartiet vapenexporten som ett exempel på målkonflikt med fredliga och inkluderande samhällen.
I näringsutskottet efterfrågas skärpta krav på företagens hållbarhetsarbete och respekt för mänskliga rättigheter, i linje med EU:s CSDDD-direktiv och FN:s vägledande principer.
Vad händer nu?
Kritiken mot regeringens agerande i Agenda 2030-frågan visar på en växande klyfta mellan politisk verklighet och internationella åtaganden. Riksdagens fortsatta behandling och eventuella beslut om följdmotioner kan få stor betydelse för hur Sverige positionerar sig i det globala hållbarhetsarbetet – eller väljer att backa.
Vill du följa utvecklingen? Håll koll på utskottsprotokoll, partiernas motioner och kommande debatter i riksdagen. Du kan även följa det hos oss.
0 kommentarer