Vad betyder PK? Politisk korrekthet förklarad

I dagens samhällsdebatt hör man ofta uttrycket “PK” – men vad betyder PK egentligen? Vissa använder det som en förolämpning, andra ser det som ett ideal att eftersträva. Här reder vi ut det kontroversiella begreppet ”politiskt korrekt”, dess ursprung och hur det används i Sverige i dag.

Vad menas med PK egentligen?

Förkortningen PK betyder politiskt korrekt, och används för att beskriva språkbruk eller beteenden som syftar till att inte såra, kränka eller exkludera andra – särskilt utsatta grupper eller minoriteter.

Att vara politiskt korrekt handlar i grunden om att uttrycka sig inkluderande, respektfullt och medvetet. Det innebär att man aktivt försöker undvika formuleringar som kan uppfattas som diskriminerande, fördomsfulla eller stereotypt laddade. I praktiken kan det handla om allt från hur man talar om kön, etnicitet eller funktionsvariation, till vilka ordval man gör i vardagen.

Så vad menas med PK i dagens Sverige? Ofta används begreppet både positivt och negativt. För vissa signalerar det omtanke och socialt ansvar – för andra symboliserar det överdriven försiktighet eller begränsad yttrandefrihet. Därför har PK blivit ett omdebatterat och ibland laddat uttryck i samhällsdiskussioner.

Ursprunget till politisk korrekthet

Begreppet har sitt ursprung i USA och användes först i vänsterpolitiska kretsar som ett sätt att påminna varandra om att tänka och tala inkluderande.

Med tiden började dock uttrycket användas mer kritiskt – särskilt av konservativa röster – för att beskriva vad de ansåg vara överdriven hänsyn till känslor, censur eller ideologisk styrning.

I Sverige har termen fått liknande laddning. PK används ofta i debatter om yttrandefrihet, feminismen, identitetspolitik, och kulturfrågor.

ℹ️ Exempel: En politiker väljer att inte prata om ett uppenbart problem för att det inte är politiskt korrekt att göra så vid den tidpunkten.

10 exempel på politiskt korrekt språkbruk

• “Person med funktionsvariation” istället för “handikappad”
  – Fokuserar på individen snarare än begränsningen.

• “Person med invandrarbakgrund” istället för “invandrare”
  – Betonar att personen inte definieras enbart av sin bakgrund.

• “Hen” istället för “han” eller “hon” när kön är okänt eller irrelevant
  – Används för att inkludera alla könsidentiteter.

• “Samhällsutmaningar” istället för “problem med invandring”
  – En mer neutral och lösningsfokuserad formulering.

• “Äldre person” istället för “gammal”
  – Undviker negativ klang kopplad till ålder.

• “Person i ekonomisk utsatthet” istället för “fattig”
  – Betonar situationen, inte personens värde.

• “Rättsligt efterlevd” istället för “kriminell” i vissa sammanhang
  – Används t.ex. i vård eller socialt arbete för att minska stigmatisering.

• “Person som använder droger” istället för “missbrukare”
  – Minskar stigmatisering och öppnar för nyansering.

• “Förälder” eller “vårdnadshavare” istället för “mamma och pappa”
  – Inkluderar fler familjekonstellationer.

• Att använda en persons uttalade pronomen (t.ex. “de/dem”)
  – Visar respekt för individens identitet och skapar ett mer inkluderande samtal.

Att vara PK – censur, respekt eller något däremellan?

En återkommande kritik mot politisk korrekthet är att det anses begränsa yttrandefriheten. Många menar att människor i dag inte vågar uttrycka sig fritt av rädsla för att bli kallade okänsliga, intoleranta eller till och med “cancelled”. I denna tolkning blir PK något som hämmar det fria ordet och skapar en kultur där folk hellre tystnar än riskerar att säga ”fel”.

Förespråkare av PK har en annan syn: de menar att det inte handlar om censur att vara PK, utan om respekt, empati och ansvar. Att reflektera över sitt språk och hur det påverkar andra är, enligt dem, inte ett hot mot yttrandefriheten – utan en naturlig del av ett demokratiskt samtal där fler röster får plats.

Det är uppenbart att begreppet rymmer många dimensioner – politiska, sociala och kulturella. För vissa är det ett uttryck för omtanke och jämlikhet. För andra en symbol för tystnadskultur och moralisk kontroll.

Oavsett perspektiv är en sak säker: diskussionen om politisk korrekthet är långt ifrån över. Och kanske är det just den diskussionen som är det mest demokratiska vi har.

Källor i artikeln:

• ScienceDirect – Political correctness – an overview
  📎 https://www.sciencedirect.com/topics/psychology/political-correctness

• Svenska Institutet för språk och folkminnen
  📎 https://www.isof.se/

Vill du läsa mer om Agenda 2030, globala mål, framtiden och samhällsfrågor som politik och hållbarhet? Besök vår startsida på Agenda2030Delegationen.se för fler artiklar och analyser.