I takt med att hållbarhet har blivit en självklar del av både politik och marknadsföring har ett nytt begrepp fått fäste: greenwashing. Men vad är greenwashing egentligen? Och varför anses det vara ett så allvarligt problem i klimatarbetet?
Här reder vi ut vad greenwashing betyder, hur det används – och hur du som konsument eller medborgare kan lära dig känna igen det.
Vad betyder greenwashing egentligen?
Greenwashing betyder att ett företag, organisation eller ibland till och med ett land ger en bild av att vara mer miljövänligt eller hållbart än det faktiskt är. Det handlar alltså om att ”tvätta sig grön” – att marknadsföra sig med gröna budskap utan att det finns tillräcklig substans bakom.
Så, vad betyder greenwashing i praktiken? Det handla om allt från vaga klimatlöften och vilseledande miljömärkningar, till att lyfta fram enskilda gröna satsningar samtidigt som kärnverksamheten är skadlig för miljön.
Greenwashing förekommer i många branscher – från mode och livsmedel till energi, transport och tech – och kan vara svårt att upptäcka vid första anblick. Just därför är det viktigt att som konsument eller medborgare vara uppmärksam, ställa frågor och se bortom reklamen.
Exempel: I grund och botten betyder det falsk hållbarhet. Ett företag som säljer vatten sätter en klisterlapp med texten ”vegansk” på. Som om att inte allt vatten i världen redan är det.

Varför används greenwashing av företag?
Greenwashing används ofta för att bygga förtroende, öka försäljning eller förbättra varumärkesbilden i en tid när hållbarhet blivit en viktig konkurrensfaktor. Konsumenter, investerare och beslutsfattare efterfrågar allt oftare miljövänliga alternativ – och företag som inte lever upp till det kan förlora både kunder och anseende.
”Greenwashing förstör den livsviktiga miljörörelsen.”
I stället för att göra faktiska förändringar i produktion eller affärsmodell väljer vissa aktörer därför att kommunicera hållbarhet genom symboliska åtgärder, vackra ord eller grön design – utan att ta tag i de verkliga problemen. Det kan vara effektivt kortsiktigt, men riskerar att slå tillbaka när granskningen kommer.
10 konkreta exempel på vad greenwashing betyder
För att du ska kunna känna igen tecknen på när företag och organisationer gör detta har vi skapat en lista med konkreta exempel:
- 🟩 “Grön” förpackning utan förändrat innehåll
– Plastflaska i grön färg med miljövänligt typsnitt, men exakt samma produkt som innan.
- 📈 Fokus på små miljöinsatser för att dölja stora problem
– Ett oljebolag som lyfter fram laddstationer, men investerar miljardbelopp i fossilt.
- 🌿 Egengjorda miljömärkningar
– Företag skapar egna ”certifieringar” utan oberoende granskning.
- 💬 Vaga löften utan konkreta mål
– “Vi jobbar mot en grönare framtid” utan tidplan, mätbarhet eller åtgärder.
- 👕 “Hållbara kollektioner” i fast fashion
– Ett fåtal “gröna” plagg i ett annars miljöskadligt produktionssystem.
- ✈️ Klimatkompensation utan transparens
– Flygresor marknadsförs som “klimatneutrala” utan att visa hur det räknas ut.
- 🧼 Biologiskt nedbrytbara produkter – i icke-nedbrytbar förpackning
– En klassisk motsägelse som ändå används i marknadsföring.
- 🏭 Gröna ord – smutsig kärnverksamhet
– Företaget kommunicerar hållbarhet men gör inga förändringar i sin huvudverksamhet.
- ♻️ Missvisande användning av återvinningssymboler
– Använder symboler som ger intryck av återvinning trots att produkten inte är det.
- 🌎 “Miljövänliga” flyg eller kryssningar
– Transportsektorns grönmålade budskap trots höga utsläpp per capita.
Därför är greenwashing ett problem
Greenwashing undergräver klimat- och hållbarhetsarbetet på flera nivåer. När företag lägger mer kraft på att verka hållbara än att faktiskt vara det, skapas en illusion av framsteg – samtidigt som verklig förändring uteblir.
Här är några av de största problemen:
- Det förvirrar konsumenter och urholkar förtroendet för seriösa hållbarhetsinitiativ
- Det fördröjer omställningen, eftersom företag kan fortsätta med status quo bakom en grön fasad
- Det flyttar fokus från strukturella lösningar till kosmetiska kampanjer som saknar effekt
- Det belönar de som kommunicerar bäst, inte de som gör mest
När greenwashing blir normen riskerar vi ett samhällsklimat där ansvarstagande företag hamnar i skuggan – och där konsumenter tappar tron på att deras val spelar roll. Både klimatet och förtroendet tar skada.
Försvårar klimatmålen
Det här är inte bara ett kommunikationsproblem. Greenwashing är ett konkret hinder för flera av Agenda 2030:s globala mål då vi inte har råd att ”låtsas” – särskilt:
För att nå dessa mål krävs ärlighet, transparens och handling – inte bara gröna budskap. Därför är det så viktigt att förstå vad greenwashing är, hur det ser ut, och varför det inte får passera obemärkt. Vi på Agenda2030Delegationen.se är starkt emot företag som gör detta.
0 kommentarer