Vad innebär uppdraget för Sverige just nu och vad är vårt ansvar för att nå de globala målen? Här förklarar vi mer kring det.
Vad är Sveriges ansvar?
Sverige har länge varit en stark röst för hållbar utveckling och rättvisa globalt. Idag handlar uppdraget inte om att tala – utan om att agera efter de direktiven vi fått av FN.
Sveriges ansvar är att genomföra de globala målen på hemmaplan: i politiken, näringslivet, utbildningssystemet och samhället i stort. Det innebär att varje beslut – från klimatpolitik till sociala reformer – ska bidra till Agenda 2030.
Det svenska uppdraget är att vara ett föregångsland. Att visa att ekonomisk tillväxt kan gå hand i hand med miljöhänsyn, social trygghet och demokratiska värderingar.
Vad har Sverige lovat?
När FN:s medlemsländer antog Agenda 2030 år 2015, förband sig Sverige att arbeta aktivt för att uppnå de 17 globala målen för hållbar utveckling – både nationellt och internationellt.
Det innebär att Sverige har lovat att:
- Integrera målen i all politik, från klimat till utbildning och social trygghet
- Rapportera sina framsteg regelbundet till FN
- Samarbeta med andra länder och aktörer, både inom EU och globalt
- Inkludera hela samhället i omställningen – från myndigheter och kommuner till företag och civilsamhälle
Regeringen har också tagit fram en nationell handlingsplan (se: Publikationer) och pekat ut prioriterade områden som klimat, jämställdhet, folkhälsa och biologisk mångfald.
Att uppfylla Agenda 2030 är alltså inget vagt mål – det är ett konkret löfte som Sverige har gett, och som varje del av samhället behöver vara med och uppfylla.
Utmaningarna Sverige har
Trots höga ambitioner och tidiga insatser står Sverige inför flera utmaningar i arbetet med Agenda 2030. Det räcker inte med goda intentioner – konkreta resultat krävs.
Några av de största utmaningarna är:
- Klimatpåverkan: Utsläppen minskar inte i den takt som krävs för att nå klimatmålen. Transport, industri och konsumtion är fortfarande stora utsläppskällor.
- Social ojämlikhet: Skillnader i hälsa, utbildning och ekonomi ökar – särskilt mellan olika bostadsområden, kön och grupper med utländsk bakgrund.
- Hållbart näringsliv: Företag vill bidra, men tydligare styrning, uppföljning och incitament behövs för att verkligen ställa om till cirkulära och fossilfria affärsmodeller.
- Styrning och samordning: Många aktörer är involverade, men samsyn saknas. Det behövs bättre samverkan mellan stat, kommuner, regioner och näringsliv.
- Resurser och tempo: Flera mål kräver investeringar och politiska beslut som ännu inte tagits. Tiden till 2030 är knapp – omställningen måste skyndas på.
Sammantaget har Sverige både kunskap och kapacitet att lyckas – men tempot måste öka och ansvar måste tas på alla nivåer om vi ska nå målen.