Sankmarker är ofta förbisedda i landskapet – de kan verka oansenliga, blöta och svårframkomliga. Men dessa unika naturmiljöer spelar en avgörande roll för både biologisk mångfald, klimatreglering och vattenrening.
I den här artikeln får du lära dig vad en sankmark egentligen är, vilka typer som finns, och varför de är så viktiga för ekosystemet.
Vad är en sankmark egentligen?
En sankmark är ett område där marken är vattenmättad under större delen av året eller året runt. Vattnet kan komma från nederbörd, grundvatten eller ytvatten som inte rinner undan.
Den ständigt fuktiga miljön leder till syrefattig jord, vilket skapar särskilda förutsättningar för växt- och djurliv.
På grund av de blöta förhållandena bryts organiskt material ner långsamt, vilket gör att sankmarker ofta fungerar som kolsänkor – de lagrar alltså stora mängder koldioxid.
Exempel på olika typer av sankmark
Det finns flera olika typer av sankmarker, och de skiljer sig åt beroende på näringstillgång, vattenkälla och vegetation. Här är några vanliga former:
Mosse
Mossar är näringsfattiga våtmarker som får sitt vatten enbart från nederbörd. Detta gör att de har mycket lågt pH-värde och är fattiga på mineraler. De domineras ofta av vitmossor och saknar träd eller har bara glest med dvärgväxande tallar. Typiska mossor är torvmarker, och de har en viktig roll i klimatreglering eftersom de lagrar mycket kol i form av torv.
Kärr
Kärr får vatten både från nederbörd och från omgivande mark, vilket gör dem näringsrikare än mossar. De har högre biologisk mångfald och är hem åt en mängd olika växt- och djurarter. Kärr kan vara öppna eller mer trädbevuxna, beroende på läge och hydrologiska förhållanden.
Våtäng
En våtäng är en öppen, ofta gräsdominerad sankmark som periodvis översvämmas. De förekommer ofta längs med sjöar och vattendrag och har traditionellt brukats för slåtter. Våtängar är viktiga för många fågelarter, särskilt vadarfåglar som häckar i öppna landskap.
Myrområden
Myrområden är en samlingsbeteckning för både mossar och kärr – alltså torvbildande sankmarker. De kan vara mycket stora och täcka stora delar av landskapet, särskilt i norra Sverige. Myrar är viktiga för vattenbalansen i naturen och fungerar som naturliga reservoarer.
Ekologisk betydelse
Sankmarker är bland de mest produktiva och ekologiskt viktiga livsmiljöerna på jorden. Trots att de bara täcker en liten del av jordens yta, är de hem för en stor mängd arter – många av dem hotade eller specialiserade på just dessa miljöer. Här finns sällsynta växter som orkidéer, insekter som trollsländor och ett rikt fågelliv med arter som trana, storspov och enkelbeckasin.
Förutom att vara viktiga för biologisk mångfald, fungerar sankmarker också som naturliga vattenrenare. De filtrerar bort näringsämnen, tungmetaller och andra föroreningar innan vattnet rinner vidare till sjöar och hav. De jämnar dessutom ut flöden genom att fungera som buffertar vid kraftig nederbörd, vilket minskar risken för översvämningar.
En annan viktig funktion är deras roll i klimatet. Genom att binda och lagra stora mängder kol i form av torv hjälper sankmarker till att bromsa klimatförändringar. När torven lämnas orörd, kan den lagra kol i tusentals år.
Hot mot sankmarker
Trots sin stora ekologiska betydelse är sankmarker bland de mest hotade naturtyperna i Sverige och världen. Här är några av de största hoten:
- Dikning och torrläggning: I syfte att skapa odlingsmark eller skogsmark har stora delar av Sveriges sankmarker dikats ur. Det sänker vattennivån och förstör livsmiljön för många arter.
- Torvbrytning: Torv används fortfarande som bränsle och jordförbättringsmedel. Brytning innebär att hela ekosystem förstörs och att lagrat kol frigörs till atmosfären.
- Klimatförändringar: Ändrade nederbördsmönster och högre temperaturer påverkar vattenbalansen i sankmarker och hotar deras förmåga att binda kol.
- Föroreningar: Näringsläckage från jordbruk och skogsbruk kan förändra växtsammansättningen och gynna invasiva arter.
Bevarandet av dessa miljöer är dessutom centralt för att uppnå Globala mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald, som syftar till att skydda och återställa livsmiljöer världen över.
Lyckligtvis pågår återställningsprojekt i flera delar av landet där gamla diken fylls igen och vattennivån höjs. Detta gynnar både klimatet, vattenkvaliteten och den biologiska mångfalden.
0 kommentarer