Solsystemet består av flera fascinerande himlakroppar, men det är framför allt planeterna som fångar vårt intresse.
Hur många planeter finns det i vårt solsystem egentligen – vilka är de – och hur bildades de?
På denna sida från Agenda2030Delegationen.se får du en tydlig och lättförståelig genomgång av vårt solsystem och alla dess planeter.
Hur många planeter finns det i vårt solsystem?
Det finns åtta planeter i vårt solsystem. De kretsar alla runt solen och delas ofta in i två grupper: de inre stenplaneterna och de yttre gas- och isjättarna.
Dessa åtta planeter skiljer sig mycket åt i storlek, sammansättning och atmosfär, men alla är en del av det komplexa system som hålls samman av solens gravitation.
Antal planeter i solsystemet klassificerades tidigare som nio, men Pluto förlorade sin planetstatus 2006 och räknas numera som en dvärgplanet enligt Internationella astronomiska unionen (IAU).

ℹ️ Hur definieras en planet?
För att en himlakropp ska klassas som en planet enligt Internationella astronomiska unionen (IAU) krävs tre kriterier:
- Den måste kretsa runt en stjärna (i vårt fall: solen).
- Den måste ha tillräcklig massa för att anta en rund form (hydrostatisk jämvikt).
- Den måste ha “rensat sin omloppsbana” från andra objekt, alltså dominera gravitationellt i sin närhet.
Det är det tredje kravet som diskvalificerade Pluto – den delar sin bana med andra objekt i Kuiperbältet. Därför klassas den idag som en dvärgplanet, tillsammans med bland annat Eris och Ceres.
Här är alla planeter i solsystemet:
Alla planeter i solsystemet är inte stenplaneter som jorden är. Här är en lista med lite fakta:
Namn: | Typ av planet: | Kort fakta: |
Merkurius | Stenplanet | Minsta planeten, närmast solen |
Venus | Stenplanet | Hetaste planeten, liknar jorden i storlek |
Jorden | Stenplanet | Den enda planeten vi vet har liv |
Mars | Stenplanet | Kallas ”den röda planeten”, möjligt mål för framtida kolonisering |
Jupiter | Gasjätte | Största planeten, har över 90 månar |
Saturnus | Gasjätte | Känd för sina tydliga ringar |
Uranus | Isjätte | Snurrar på sidan, har en kall atmosfär |
Neptunus | Isjätte | Mest avlägsna planeten, blå med starka stormar |

Planeter i solsystemet i ordning
Planeterna i solsystemet kretsar runt solen i en bestämd ordning – från den varma, lilla Merkurius till den kalla, stormiga Neptunus längst ut. Att kunna planeternas ordning är både användbart och kul, särskilt med en klassisk minnesregel!
Här är planeternas ordning från solen:
- Merkurius
- Venus
- Jorden
- Mars
- Jupiter
- Saturnus
- Uranus
- Neptunus
🧠 Minnesregel:
”Min Vän Johan Målar Jättestora Solar Under Natten”
(Ett enkelt sätt att komma ihåg första bokstaven i varje planet.)
Hur bildades alla 8 planeter i solsystemet?
Alla planeter i solsystemet bildades för cirka 4,5 miljarder år sedan ur en roterande skiva av gas och stoft som omgav vår unga sol.
Denna så kallade protoplanetära skiva innehöll allt material som senare skulle samlas till planeter genom kollisioner, gravitation och ackretion.
Även om starten var gemensam, har varje planet i solsystemet haft sin egen unika utveckling.
1. Merkurius
Merkurius bildades nära solen och består nästan helt av metall och sten, eftersom gaser och lättare material blåstes bort av solens hetta. Den lilla storleken och metallrika kärnan tyder på att planeten kan ha förlorat sitt yttre lager i en gammal kollision.
2. Venus
Venus bildades genom att stoft och mindre kroppar klumpade ihop sig nära solens inre delar. Den tjocka atmosfären av koldioxid tros ha kommit från vulkanisk aktivitet efter att planeten formats.
3. Jorden
Jorden formades av steniga material och fick sin struktur genom upprepade kollisioner och sammansmältning av mindre kroppar. Vatten tros ha kommit från kometer och asteroider efter bildningen, vilket gjorde liv möjligt.
4. Mars
Mars bildades liknande jorden, men kunde inte hålla kvar lika mycket värme eller atmosfär på grund av sin mindre storlek. Den har tydliga tecken på gammal vulkanisk aktivitet och flytande vatten i sitt tidiga stadium.
5. Jupiter
Jupiter var den första av gasjättarna att bildas och växte snabbt genom att dra till sig stora mängder väte och helium från den omgivande skivan. Dess massiva storlek gjorde att den kunde påverka andra planeters banor.
6. Saturnus
Saturnus bildades strax efter Jupiter och på liknande sätt – men med något mindre massa. Dess berömda ringar tros vara rester av isiga kroppar som kom för nära och slets sönder av gravitationen.
7. Uranus
Uranus formades längre ut i solsystemet där det fanns mer is och frysta gaser. Den hamnade i sin ovanliga lutning troligen efter en kollision med ett större objekt under sin tidiga utveckling.
8. Neptunus
Neptunus var den sista av de åtta planeterna i solsystemet att bildas, och utvecklades i utkanten av den protoplanetära skivan. Den samlade på sig is och gas och tros ha bytt plats med Uranus i ett tidigt skede enligt vissa teorier.
Våra planeter i solsystemet – en fascinerande resa genom vårt kosmiska grannskap
Från solens glödande centrum till Neptunus kyliga ytterkant sträcker sig vårt solsystem – ett dynamiskt system av planeter, månar, asteroider och gasmoln.
Varje planet har sin egen historia, atmosfär och plats i den stora kosmiska ordningen. Tillsammans bildar de en komplex men välorganiserad helhet där gravitationen binder allt samman.
Våra planeter i solsystemet är mer än bara namn på en lista – de är nycklar till att förstå hur universum fungerar, hur jorden blev beboelig och vilka förutsättningar som krävs för liv.
”Att förstå planeterna är att förstå oss själva – för jorden är en av dem.”
Oavsett om du fascineras av Jupiters stormar, Mars röda yta eller Saturnus ringar, så berättar varje planet något unikt. Solsystemet är inte bara vårt hem – det är en berättelse som fortfarande skrivs.
Vanliga frågor och svar om solsystemet
De inre stenplaneterna är Merkurius, Venus, Jorden och Mars. De är små, har fast yta och ligger närmast solen.
De yttre gas- och isjättarna är Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Jupiter och Saturnus är gasjättar, medan Uranus och Neptunus klassas som isjättar.
Ordningen är: Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus.
Pluto räknas inte som en planet eftersom den inte uppfyller kravet att ha “rensat sin omloppsbana” från andra objekt. Den klassas nu som en dvärgplanet.
Jupiter är den största planeten. Den är över 11 gånger större än jorden i diameter.
Saturnus har flest bekräftade månar – över 140 stycken enligt de senaste mätningarna.
Det tar 365,25 dagar, vilket är grunden till vårt kalenderår. Den extra kvartsdagen justeras med skottår.
Asteroidbältet är ett område fullt av små steniga objekt som kretsar runt solen mellan Mars och Jupiter. Det tros vara rester från solsystemets bildande.
- Vill du läsa mer från oss? Besök vår blogg om klimatet och natur, eller gå till vår sida om de 17 globala målen.