Agenda 2030 är inte bara ett internationellt åtagande – det har blivit en integrerad del av hur Sverige styr och formar framtidens samhälle. De 17 globala målen påverkar idag allt från riksdagens budgetbeslut till lokala trafiklösningar och utbildningsprogram.
På denna sida visar vi hur Agenda 2030 konkretiseras i svensk politik och styrning – från regeringsnivå till kommunal praktik.
Sveriges nationella strategi för Agenda 2030
Sverige var ett av de första länderna att aktivt integrera de globala målen i sin inrikespolitik. Regeringens nationella handlingsplan för Agenda 2030, som antogs 2018, utgör grunden. Planen bygger på fyra övergripande principer:
- Ett integrerat helhetsperspektiv – där ekonomi, miljö och sociala frågor vävs samman
- Ett långsiktigt systemtänkande – för att undvika målkonflikter
- Ett inkluderande genomförande – där civilsamhället, kommuner och näringsliv samverkar
- Ett tydligt uppföljningssystem – med indikatorer och återrapportering
Planen kompletteras av olika strategier och styrdokument inom områden som klimat, utbildning, livsmedel och jämställdhet. Dessa dokument justeras löpande för att möta Agenda 2030:s delmål.
Exempel på tillämpning:
- Klimatpolitiska ramverket bygger på mål 13 (Bekämpa klimatförändringar)
- Sveriges jämställdhetspolitiska mål linjerar direkt med mål 5 (Jämställdhet)
Politiska partiers syn på Agenda 2030
Trots att målen är internationellt överenskomna och uppdraget sverige har är glasklart, så har de blivit föremål för olika tolkningar i svensk politik. Alla partier ställer sig officiellt bakom Agenda 2030 – men vägen dit skiljer sig åt.
- Partier till vänster (t.ex. V och MP) ser målen som ett verktyg för att driva bred systemförändring inom välfärd, klimaträttvisa och jämlikhet.
- Partier i mitten (S, C, L) betonar målen i relation till tillväxt, innovation, utbildning och samverkan mellan sektorer.
- Partier till höger (M, KD, SD) är ofta positiva till målen men förespråkar ett tydligare nationellt självbestämmande och mindre överstatlig påverkan.
Fördjupning: I riksdagsmotioner, budgetpropositioner och debatter hänvisas ofta till Agenda 2030, särskilt i frågor som klimat, social hållbarhet och ekonomisk utveckling.
Så implementeras Agenda 2030 på lokal nivå
Sveriges kommuner och regioner är nyckelaktörer för att förverkliga målen i praktiken. Många kommuner har infört egna Agenda 2030-strategier, eller valt att integrera målen i sina ordinarie styrdokument.
Konkreta exempel:
- Malmö stad har ett fullskaligt hållbarhetsprogram som bygger på Agenda 2030, inklusive mål för klimat, integration och stadsutveckling.
- Stockholm stad har kopplat Agenda 2030 till sin budgetprocess, där varje nämnd redovisar sitt arbete utifrån relevanta mål.
- Eskilstuna arbetar med cirkulär ekonomi och har kopplat mål 12 (Hållbar konsumtion och produktion) till lokala avfalls- och återvinningsmål.
Kommuner är också skyldiga att redovisa sitt arbete i årsredovisningar och uppföljningsrapporter, vilket ökar transparensen och jämförbarheten över tid.
Målstyrning i praktiken
Det som tidigare kallades “mjuka mål” har i många fall blivit konkreta krav på styrning och resultat. Genom till exempel miljömål, jämställdhetsbudgetering och hållbarhetskrav i offentlig upphandling implementeras Agenda 2030 i vardaglig myndighets- och verksamhetsstyrning.
- Många myndigheter har egna Agenda 2030-koordinatorer
- Skolverket har inkluderat hållbar utveckling i kursplaner
- Trafikverket hänvisar till flera globala mål i infrastrukturplanering
Samverkan är avgörande. Myndigheter, företag, civilsamhället och medborgare bidrar tillsammans till att skapa en hållbar utveckling där styrningen blir mer målinriktad, spårbar och inkluderande.
Så mäts framstegen i Sverige
För att följa upp arbetet med Agenda 2030 använder Sverige ett omfattande system med indikatorer. Statistiska centralbyrån (SCB) ansvarar för att samla in och redovisa data kopplat till varje delmål. Det handlar om allt från utsläppsnivåer till utbildningsnivå, sysselsättningsgrad och tillgång till bostad.
Uppföljningen sker årligen och rapporteras bland annat till FN via så kallade VNR-rapporter (Voluntary National Reviews).
Samarbeten som driver förändring
Ett effektivt genomförande av Agenda 2030 kräver samarbete över sektorsgränser. I Sverige finns en lång rad partnerskap där myndigheter, företag, ideella organisationer och forskningsinstitutioner arbetar tillsammans för att förverkliga målen.
Exempel på detta är Klimatpolitiska rådet, Forum för hållbar regional utveckling, och olika nätverk för Agenda 2030 inom näringslivet och högskolesektorn.