Blogg

Unga ledare – framtid och nutid

Hur möter politiker ungas förväntningar på en mer hållbar framtid? Den 13 februari diskuterar och debatterar politiker från fler riksdagspartier frågan tillsammans med experter och myndigheter på Kulturhuset i Stockholm. Debatten utgår från Agenda 2030-delegationens förslag till handlingsplan ”I riktning mot en hållbar välfärd”. Här kan du läsa kapitlet som särskilt handlar om unga:

Unga aktörers roll i genomförandet

Generationsperspektivet är centralt i arbetet för en hållbar utveckling. En fjärdedel av världens befolkning är idag mellan 10 och 24 år. Världens hittills största generation barn och unga är en stor drivkraft i samhällets utveckling. Barn och unga människor är mottagare av effekterna av de beslut som fattas av dagens äldre generationer. De måste därför ges möjlighet att vara kravställare.

Ungas perspektiv, engagemang och innovationer utgör en förutsättning för genomförandet av Agenda 2030 i Sverige och internationellt, och bidrar med relevans, effektivitet och långsiktighet i beslut och åtgärder, såväl nu som bortom år 2030.

En tredjedel av agendans delmål refererar direkt eller indirekt till barns och unga människors egenmakt, deltagande och välmående. Som framgår av nulägesanalysen möter många av Sveriges unga särskilda svårigheter, däribland en ökande psykisk ohälsa och socialt utanförskap.

FN:s säkerhetsråd har i sin resolution 2250 om unga, fred och säkerhet uppmanat alla medlemsstater att verka för att inkludera unga i beslutsfattandet på alla nivåer och att samarbeta med unga människor för en stärkt social hållbarhet. Delegationen ser behovet av ett brett engagemang hos det offentliga och andra aktörer för det svenska genomförandet av resolution 2250 och kommer att följa den utvecklingen.

Det finns ett stort engagemang för Agenda 2030 hos det unga civilsamhället och agendan ses som en möjlighet till ett gemensamt språk och större samverkan med andra aktörer. Vidare har organisationer och unga människor varit aktiva med att sprida information och folkbilda om agendan. Delegationen ser dock ett behov av att både ta del av perspektiv från och skapa bredare engagemang hos den stora grupp icke-föreningsaktiva barn och unga, för vilket skolan, fritidsgårdar, andra lokala aktörer och mötesplatser är centrala arenor.

Under hösten 2016 och våren 2017 delegationen samverkat med det unga civilsamhället genom LSU – Sveriges ungdomsorganisationer. Några av de övergripande utmaningar som har identifierats bör utvecklas vidare:

  • Att inom ramen för befintliga strukturer i större utsträckning möjliggöra för unga människors meningsfulla deltagande i beslutsfattande på samtliga nivåer, i alla aspekter av agendans genomförande och i samhället i stort.
  • Att investeringar och ekonomiska anslag för ungas organisering minskar trots ett ökat engagemang hos unga människor, vilket försämrar ungdomsorganisationernas interna hållbarhet och förmåga att vara en gräsrotsdriven motor i arbetet för en hållbar utveckling.
  • Att fördjupa och bredda förankringsarbetet och dialogen med icke-föreningsaktiva barn och unga och ungdomsrörelsen, och lämna åtgärdsförslag kopplade till ungas deltagande i genomförandet.

Delegationens ambition är att med hjälp av befintliga strukturer och mötesplatser ta del av fler barn och ungas kunskap, verklighetsbild, drivkrafter, utmaningar och framtidstankar i genomförandet av Agenda 2030. Delegationen ser samarbetet med unga människor som ett långsiktigt partnerskap, där unga människors deltagande innefattar även utformandet av de processer som ska engagera dem.

Ur ”I riktning mot en hållbar välfärd” Agenda 2030-delegationens förslag till handlingsplan maj 2017.

Sekretariatet