Blogg

Snart är det FN-dagen – en bra dag att börja bryta utanförskap

Grupp unga med FN-flaggor.

En grupp unga ledare och studenter i Antananarivo, Madagaskar. Foto: UN Photo/Mark Garten

Igår pratade jag om Agenda 2030 på två ställen. Först på Sidas Utvecklingsforum och sedan på Pact4Youth. Från mänskliga rättigheter i ett globalt perspektiv till hur vi här hemma i Sverige kan skapa bättre förutsättningar för att nå de unga som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden. Från globalt till lokalt. Och inte bara om dem det berör utan faktiskt också med de grupperna. Nästa vecka är det FN-dagen och då tänker jag ägna all min tid åt att vara med.

FN-dagen äger rum den 24 oktober och kommer att firas med seminarier, möten och konferenser över hela landet med ämnen som rör och berör oss alla. Dock är det som sagt av yttersta vikt att barn och unga bjuds in och att vi når ut till skolor och gymnasieskolor, speciellt i områden som sällan besöks eller förväntar sig ett innehållsrikt firande. Jag vill ha en FN-dag som speglar det samhället vi lever i idag, där vi försöker bjuda in mångfaldigt! Mötet mellan och med unga ger så mycket. En ung röst från Helsingborgs kommun beskriver det tydligt:

”Att vara ung är inte en kompetens sägs det då alla ni vuxna varit unga, men ni har inte varit unga idag, så att vara ung är i allra högsta grad en kompetens som ni behöver lyssna till” – Sofie Karlsborn, Livskvalitetsprogrammet, Helsingborgs kommun

Agenda 2030 är idag en agenda som en minoritet i Sverige känner till. Nu måste vi tänka nytt och bjuda in de unga grupper som sällan syns på möten om hållbar utveckling. Agenda 2030 måste väldigt snart bli relevant för svenskarna i Sverige och inte blott ett biståndsfenomen. Att det är få i Sverige som känner till Agenda 2030 är något som debatterats speciellt i anslutning till den Sifo-undersökning som gjorts på uppdrag av biståndsorganisationen We Effect. Ungdomar.se har rapporterat att sju av tio ungdomar tycker att det är viktigt med hållbar utveckling, men anser att de behöver mer kunskap för att göra hållbara val. Och Skolverket konstaterar att det saknas en samlad bild av hur utbildning kring hållbar utveckling ser ut i svenska skolor. Min poäng handlar dock om att använda agendan för att stärka unga ledare och öka känslan av innanförskap och inkludering, och inge hopp om framtiden där agendan blir ett starkt verktyg. När Agenda 2030-delegationen väldigt tidigt rekommenderade en folkbildningskampanj till regeringen såg jag hur en sådan kampanj faktiskt kunde bidra till att minska klyftorna i samhället. Med ökad kunskap drar förändringsprocesser igång på alla nivåer!

Jag tänker på ett citat från Fryshusets Maj Pettersson som nämndes i poddcasten ”Vems Agenda?” kring mål 10 – minskad ojämlikhet:

”Diskriminering i trygghetsfrågan syns ofta i Fryshusets arbete med ungdomar som säger: ‘jag kan bli skjuten och det spelar ingen roll för någon’. Frågan här blir: vem ska samhället skydda och vem ska samhället skyddas från?”

Ojämlikheten i Sverige är fortsatt låg, men inkomstklyftorna har samtidigt ökat mer än i något annat OECD-land sedan 1990. Som konstaterats i Agenda 2030-delegationens nulägesanalys och rekommendationer till regeringen finns det ojämlikhet mellan olika grupper gällande exempelvis hälsa, utbildning och arbete, och flera av de här faktorerna samvarierar dessutom. Det här känner våra unga runtom i landet till och i diskussioner är det många av dem som undrar vad de har för framtid och hur mycket FN spelar en roll för dem?

”Är FN ett vitt medelklass-åtagande?” var frågan jag sist fick på en föreläsning i Jönköping.

Tyvärr är det så att när väl utanförskapets frö grott, så växer det väldigt snabbt och en känsla av orättvisa distanserar våra unga från att engagera sig i frågor som rör hållbar utveckling. Men vi behöver ha med alla, inte minst unga människor, för att Agenda 2030 ska bli verklighet! Därför är det nu viktigt att tänka om kring HUR vi möts, vilka som bjuds in, vilka vi interagerar med och om verkligen något nytt sägs på våra möten om hållbar utveckling? Är vi mångfaldiga och speglar våra möten det svenska samhället? Etnicitet, funktionsnedsättning, religion, ålder, kön i ett brett spektrum är ju det som nu behövs i vårt arbete för att driva agendan vidare och göra den till verklighet! Här hemma i Sverige.

FN-dagen, den 24 oktober, ska jag ägna helt åt att tillsammans med elever och unga ledare våga ta deras angelägna frågor och ta del av deras kloka budskap. Jag hoppas att du gör detsamma!

Parul Sharma